Biologismen härskar hos NSPH

Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), det före detta nätverket för brukar- och anhörigorganisationer på psykiatrins område, har under lång tid tagit ensidig ställning för ett biologiskt perspektiv på psykisk ohälsa. Man talar om ”psykiska sjukdomar” (som vilka andra sjukdomar som helst!), ”medfödda funktionsnedsättningar”, att föräldrars beteenden saknar betydelse för ohälsans uppkomst osv. När jag, som medlem och rådgivare inom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), granskade presentationen av psykisk ohälsa på den NSPH-ledda, före detta attitydkampanjen, numera riksförbundet, (H)järnkolls hemsida, blev jag förfärad och beklämd. Texten lyder som följer:

”Psykisk hälsa och ohälsa – funktionssätt och olikheter

Alla har en psykisk hälsa, något som de flesta av oss inte direkt tänker på. Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv. 

Det finns många olika psykiska sjukdomar: till exempel schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet), depression, olika ångesttillstånd, tvångssyndrom, ätstörningar samt beroendeproblematik.

Till följd av sjukdomen – eller medfödda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom etc – kan man få psykiska funktionsförändringar. Det kan till exempel handla om svårigheter att planera sin tid, hantera stress eller sociala relationer. Då pratar man om en psykisk funktionsnedsättning. Men Hjärnkoll vill hellre prata om psykiskt funktionssätt eller psykiska olikheter. Orden belyser att vi fungerar olika utan att peka ut någon som avvikare.

Berör tre av fyra – angår alla

FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen.

I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk ohälsa (Hjärnkolls årliga befolkningsundersökningar). Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10-15 procent behöva psykiatrisk behandling.

Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Diskriminerande attityder

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt diskrimineras och missgynnas människor dagligen i Sverige. Nästan var tredje person säger att man inte kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har psykiska problem. Socialstyrelsens siffror visar att personer med psykisk ohälsa får sämre vård och oftare dör i vanliga sjukdomar som cancer, diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Att vara utsatt för diskriminering gör att människor också kan hindra sig själva från att söka hjälp, vara sociala och stanna i arbete. På så sätt blir många ännu sjukare. Helt i onödan.”

Jag fick ett uppdrag att omarbeta texten och gjorde nedanstående förändringar, anpassade till det rådande kunskapsläget på området:

”Psykisk ohälsa och funktionsförändringar

Alla har en psykisk hälsa, något som de flesta av oss inte direkt tänker på. Psykisk ohälsa innefattar allt, från allvarliga och funktionsnedsättande tillstånd, till lättare psykiska besvär, som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv. 

Det finns en stor variation av symptombilder, som brukar benämnas på olika sätt, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom (manodepressivitet), depression, tvångssyndrom, ätstörningar, beroendeproblematik, ADHD, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom etc. Tillstånden har mer eller mindre överlappande symptombeskrivningar och många gemensamma drag, varav ångest kanske är det allra vanligaste.

Till följd av sitt tillstånd kan man få psykiska funktionsförändringar. Det kan till exempel handla om svårigheter att planera sin tid, hantera stress eller sociala relationer. Då pratar man om en psykisk funktionsnedsättning. Med lämpliga vård- och stödinsatser kan man ofta återhämta sig från symptom och funktionsnedsättningar, eller i varje fall få hjälp med anpassningar i den miljö där man skall leva och fungera.

Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning har sannolikt flera, samverkande orsaker, i olika proportioner. Det finns forskningsunderlag, som kan tolkas som att vissa människor har en något förhöjd, genetisk sårbarhet och att stresspåverkan på kroppens organ, redan så tidigt som under fosterstadiet, kan bidra till utvecklingen av psykiatriska tillstånd. Det finns också omfattande, personliga erfarenheter av att trauman eller allmänt ogynnsamma livsvillkor har format den ohälsa man lider av.

Berör tre av fyra – angår alla

FN:s Världshälsoorganisation WHO säger att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen.

I Sverige har tre av fyra egen erfarenhet eller erfarenhet av att någon i närheten lever med psykisk ohälsa (Hjärnkolls årliga befolkningsundersökningar). Socialstyrelsen beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10-15 procent behöva psykiatrisk behandling.

Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Diskriminerande attityder

Trots att psykisk ohälsa är så vanligt diskrimineras och missgynnas människor dagligen i Sverige. Nästan var tredje person säger att man inte kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har psykiska problem. Socialstyrelsens siffror visar att personer med psykisk ohälsa får sämre vård och oftare dör i vanliga sjukdomar som cancer, diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Att vara utsatt för diskriminering gör att människor också kan hindra sig själva från att söka hjälp, vara sociala och stanna i arbete. Av det skälet mår många ännu sämre än de skulle behöva göra. Helt i onödan.”

RSMH:s intressepolitiska utskott ställde sig bakom förslaget och lade fram det för (H)järnkolls styrelse, som dock först förhalade och sedan vägrade behandla det. Man vill alltså ha en biologiserande men vetenskapligt svagt förankrad presentation av psykisk ohälsa hellre än en text anpassad till det faktiska kunskapsläget. Det säger det mesta om vilket synsätt det före detta nätverket vill förmedla till allmänheten.